IngMari Bohmelin kommenterer her Gottlunds petisjon fra 1823, som ble lagt fram for myndighetene.
Av IngMarie Bohmelin
4 maj 2023 uppmärksammar Förbundet Skogsfinnars Intressen: 200 år, fortfarande samma frågor för minoritetsfolk
År 1823 skriver den finska forskaren Carl Axel Gottlund, studerande vid Uppsala universitet, en petition på över 500 sidor som ställer krav på autonomi för de skogsfinnar som lever i Sverige och Norge. Ättlingar vars ursprung är Savolax och Tavastland i nuvarande Finland och som kom till svenska och norska bygder under slutet av 1500-talet.
Denna petition presenterades för kung Karl XIV Johan. Tanken var, kan vi enkelt säga, att skapa det första finska förvaltningsområdet i Sverige, ett finskt härad. Gottlunds krav var dock mer långtgående än de blygsamma rättigheter sverigefinnar innehar i dagens förvaltningsområden. Han ville att området skulle få tillsätta finsktalande tjänstemän, som inom postutdelning och polis till präster och tingsrätt. Och han lyckades att organisera det skogsfinska folket tack vare sin popularitet.
Tolv representanter från finnskogen valdes ut. Väl i Stockholm väckte gruppen ganska mycket uppseende när de kom inmarscherande i sin skogsfinska mundering med ryggsäck av näver, så kallad kont*. Deras krav var att få tillstånd för att bygga landsvägar och kyrkor, där predikan självklart skulle vara på finska och som låg närmare deras bosättningar. Det fanns även förslag på hur man själva skulle få besluta i vissa ekonomiska frågor, och att inleda en hjälpaktion vars syfte var att låta finnarna köpa tillbaka sina gårdar.
Ytterligare en fråga var dock rätten till det finska språket, som för skogsfinnarna ända sedan den huvudsakliga invandringen i slutet på 1500-talet varit långt ifrån självklart. Tidigare hade skogsfinnarna fått erfara påtryckningar och hot, både från myndigheter och majoritetsbefolkning. Ett exempel är Frykdals häradsrätt 1646 som beslutade att varje finne som inte ville lära sig svenska skulle få sitt torp nedbränt. Ett annat är det kungabrev 1682 som informerade Sveriges finnar att från och med nu var de tvungna att lära sig svenska.
Men assimileringsprocessen av Sveriges finskspråkiga måste nog beskrivas som i huvudsak ekonomiskt betingad. Att byta socialgrupp, lämna eländet och fattigdomen var detsamma som att byta språk och bli svensk, något som nog många av dagens sverigefinnar också kan känna igen sig i. För många har en klassresa uppåt varit lika mycket en försvenskningsprocess som ett klassbyte. Skogsfinnarna med Gottlund i spetsen eftersträvade istället höjd levnadsstandard och möjligheten att få behålla sin särart, sitt finska språk och sin skogsfinska identitet.
Efter att frågan utretts, bland annat genom besök på Finnskogen, insåg utredarna att det fanns finskspråkiga, men att det skulle vara enklare att låta dem lära sig svenska, varpå läroböcker delades ut. Förslaget om ett finskt härad röstades ner. Argumentet mot ett finskspråkigt förvaltningsområde finskt härad var, precis som i dagens Sverige gällande finskspråkig verksamhet, intresse och underlag saknas. Självklart lika felaktigt nu som då.
Det vi i dag istället borde inse är hur ättlingar nu helt saknar sitt ursprung, kultur och språk. Mångfald som berikar. Är det något vi vill upprepa? Har vi inte lärt oss något? Att Gottlund dessutom anklagades vara rysk spion var typiskt för denna tid. En del av rädslan för det finska i Sverige, förutom rasbiologiska och religiösa, har sedan 1809 varit just rädslan för ryssen. Att främja ett minoritetsspråk är ju till sin natur att främja mångkultur, något som många politiker och beslutsfattare inom skolpolitiken i Sverige idag inte riktigt verkar (vilja) förstå. Det är inte hemspråksundervisning som är aktuellt för skogsfinnars ättlingar ca 1,7 miljoner i Sverige. Nej det är minoritetsspråksundervisning* som är viktig. Där är även kulturen en del av undervisningen. Kommuner ska erbjuda båda men kontroll sker inte. Elever får inte sina minst tre timmar i veckan, hemspråk och minoritetsspråk slås samman och än en gång tystas generationers möjlighet att stolt föra sitt ursprung vidare. 200 år senare.
* Från finskans kontti, ett av få finska lånord i det svenska språket. ** Från Skolverket: Elever som själva anser sig tillhöra någon av de nationella minoriteterna har rätt till undervisning i nationella minoritetsspråk. Det räcker med att en elev önskar undervisning för att skolan ska bli skyldig att ordna undervisning. Skyldigheten gäller under förutsättning att det finns en lämplig lärare.