Har man skrevet en kjær nasjonalsang, kan man nesten ikke bli mer berømt. Bjørnson og Nordraak var fettere og av skogfinneslekt fra Søndre Land. Bo Hansson forteller:
Ja, vi elsker ... finnskogene
Vi får nog aldrig reda på vad kusinerna Bjørnstierne Bjørnsson och Richard Georg Nordraak visste om sina anfäder. Om dessa män som diktade och komponerade den norska nationalsången vetat att de var skogsfinnar, hade dom troligen förtigit det. Vid den tiden var det nog inte någon hög status i deras umgängeskretsar. Tvärtom var det viktigt att bygga upp den nya, fattiga nationen, såväl andligt som med stor ära och historisk storhet. En tid där förnorskningen av alla inom rikets gränser drevs som hårdast. Kanske också därför som kännaren och professorn Francis Bull menade att Bjørnsson och Nordraak hade danskt blod i ådrorna. Det kan de ju också ha haft.
Finnemanntallet 1686
Den bästa originalkällan om skogsfinnarna i Norge är det s.k. Finnemanntallet. Här syns tydligt att finnarna var spridda över stora områden i Norge. Hälften av de drygt 1200 registrerade, bodde i det som idag kallas Finnskogen och hälften bodde på andra platser västerut, ända in i Telemark. På och runt Hadeland bodde minst 175 skogsfinnar. I nuvarande Flubergs sogn på Søndre Land finner vi ursprunget för upphovsmännen till nationalsången, på västra sidan av Randsfjorden.
Husmän under Nordraak
Bland de som inkallats till tinget fanns en «Madtz Michelsen føed i Suerig». Mats anges vara 47 år och därmed född omkring 1639. Familjen var husmän på Flatlien, under kapten Peder Jensen på Nordraak. Huvudgården finns dokumenterad sen 1592. I skattemanntallet 1666 ble gården oppført som halvgård med en skyld på ½ pund tunge og 1 skinn.
Mats familj bestod av hans norska hustru och två barn, sonen Michael och en dotter. Av manntallet framgår att han försörjer sig som arbetskarl. Han sysslar varken med jakt eller svedjebruk och han «gifuis af Almuen it gadt schudsmaal». Familjen störde alltså inte grannarna, vilket var en av frågorna tingsförhandlingarna skulle undersöka.
Inga uppgifter från 1700-talet
Tre generationer senare noteras Michel Madsen och hans hustru Marit Michelsdatter i Folketellingen 1801. De är husmän, 56 och 45 år gamla. När han 1805 skiftade efter sin första hustru kan vi se att husmannsplassen Odden u Nordraak hade ett netto på 71 rdl. Fem vuxna barn förtecknades. Vid Mikkels egen död 1818 hade värdet sjunkit till 24 rdl.
I Folketellingen 1865 finns inga spår kvar av släkten på Odden under Nordraak, men Mads tog huvudgårdens namn med sig till Kragerø på Sørlandet och hans barnbarn gjorde släkten känd, men inte som finnesläkt.
Släktlinjen:
- Madtz Michelssen f. ca 1639 var 1664 husmann u Engelien, 1686 u Nordraak
- Michel Madssen c. 1674-1747, husmann u Nordraak g. Mari Larsdtr 1680-1740
- Mads Michelssen c. 1703-1766 g. Ingeborg Endresdtr, Fluberg ca. 1720-1802. 1743 Flatlien, 1755 Nordraakseiet
- Michel Madssen c. 1746-1818 g. 1775 Marit Michelsdatter ca. 1746-1804. Odden, Nordraak.
- Mads Michelsen Nordraak 1776-1840 g. Elisabeth Cathrine Bang, Kragerø 1784-1821. Kjøpmann i Kragerø
- a) Georgine Marie 1806-48
- b) Inger Lise 1808-1897 g. Peder Bjørnsson 1798-1871, son BJØRNSTIERNE
- c) Georg Marcus 1811-91 g. Frederikke Karine Tang 1809-63, son RICHARD
Källor:
Kyrkböcker, bouppteckningar (skifter), Folketelling 1801 och 1865, Fluberg/Søndre Land.
Hohle, Per: «En finneplass i Lunner» i VSHL tidskrift 1987/Nr 4.
Bo Hansson
Tidligere publisert i Finnkultur nr 2-3/2021, utgitt av Solør-Värmland Finnkulturforening. Man blir medlem i Norge ved å betale 250 kr
til konto 1830 20 60874.
Bildtext:
Till vänster på kartan över Akershus stift från 1762 är platserna i texten utmärkta. De ligger alla vid norra delen av Randsfjorden, på västra sidan.